lillasysteryster

Frisläppt

2010-01-07T08:30:00.002+01:00

Den "nya" bloggen är inte längre bakom lås och bom. Livet har gått vidare och saker och ting är därmed inte lika känsliga längre.

Därmed välkomnar jag alla hit.

TACK!

2009-04-01T21:53:00.002+02:00

Detta blir de sista raderna som skrivs på lillasysteryster. Jag måste avsluta med att tacka.

Jag är överväldigad av den respons jag fått av er alla, kända och okända läsare! Mailboxen är smällfull av fina ord och uppmuntrande tillrop. Jag läser och gråter. Gråter och läser.

Aldrig någonsin hade jag trott att min lilla blogg kunde generera ett sådant stöd. Jag är ytterst ödmjuk och tacksam.

Tack för alla vackra ord!
Tack för att ni bryr er!
Tack för omtanken!
Tack för stödet!

Jag har ännu inte orkat svara er alla. Men jag ska! Just nu har jag bara svårt att läsa era otroligt fina ord utan att gråta ett par timmar...

Ni är världens bästa bloggläsare!

Signing out for real
Lillasysteryster

När livet förändras

2009-03-31T09:28:00.001+02:00

Jag lever minut för minut, timme för timme och dag för dag. Mitt känsloliv sitter som ett klibbigt spindelnät över hela mitt väsen och det krävs enorma kraftansträngningar för att skaka av mig känslan av uppgivenhet.

Mitt liv förändras och jag vet inte om jag gillar det som sker. Men det finns ingen annan lösning. Ingen annan utväg. Jag kan bara hoppas att det en vacker dag ljusar i horisonten.

Stefan och jag ska skiljas. Vår familj ska delas i två.

Jag har massor att säga. Massor av ord att få ur mig. Men lillasysterysterbloggen är inte rätt ställe för det. Denna sida ska få vara orörd och vacker. Ett minne och en bild av det som varit. Den lyckliga tiden.

Fortsättningen följer därför på ett annat ställe. Bakom lås och bom. Jag vill ge några av er chansen att hänga med men jag kommer att vara rätt så tuff i urvalet. Det är ju mina känslor det kommer att handla om. Skicka ett mail till linda@oliviaalm.com.

The end?

2009-03-23T17:46:00.002+01:00

Lillasysteryster är trött. Hon orkar inte skriva mer. Orden har tagit slut och fantasin likaså.

Därför stannar vi här. Lillasysteryster tystnar. Kanske bara för tillfället. Kanske för alltid.

Tack för att ni läst. Tack för kommentarerna. Tack för omtanken.

Signing out
Lillasysteryster

Äsch

2009-03-21T05:55:00.002+01:00

Jag hade ju tänkt berätta om festen förra helgen. Den som gav mig en redig baksmälla. Men jag hinner inte. En jobbhelg väntar och den tid som finns över kommer inte att spenderas vid datorn.

Så ni får helt enkelt vänta.

Europakunskap

2009-03-19T19:57:00.002+01:00

Jag trodde att jag visste en hel del om den europeiska unionen. Att jag hade en rätt så skaplig koll på hur Sverige påverkas av EU och vice versa. Men efter vistelsen i Bryssel skäms jag lite och skrattar åt min inbillade kunskap.

För ärligt talat var det inte mycket som jag visste på riktigt. Skillnaden mellan parlamentet, kommissionen och ministerrådet blev en uppenbarelse och beslutsprocessen likaså. För mig krävdes det tydligen ett besök i maktens korridorer för att pusselbitarna skulle falla på plats. Men nu fattar jag. Inte allt, men betydligt mycket mer än tidigare.

Och självklart hann jag också med att upptäcka det Belgiska ölet, chokladen och våfflorna. Det blev med andra ord precis som jag trodde. Tröttande, mättande och lärande.

Parlamentsbyggnaden

Destination Bryssel

2009-03-15T10:28:00.002+01:00

Om några timmar åker jag till Bryssel med jobbet. Vi har ett gäng späckade dagar framför oss med massvis av studiebesök på bland annat parlamentet, ett sjukhus och en del fackliga organisationer. Jag kommer säkert att lära mig massor, sova ytterst lite och äta mig väldigt mätt. Det brukar bli så under våra fackliga aktiviteter.

När jag kommer hem (på torsdag) ska jag berätta om festen som gav mig gårdagens baksmälla. So stay tuned!

Tillfälligt nere

2009-03-14T16:50:00.002+01:00

Jag är väldigt bakis.
Isak har 40 graders feber.

Vi ligger båda som två våta fläckar i soffan och flämtar.

Återkommer.

Ett av vardagens små irritationsmoment

2009-03-12T17:47:00.003+01:00

Varför tar det sådan evinnerligt lång tid att starta en DVD-film för barn? Det krävs en himla massa olika val och knapptryckningar för att få igång det hela. Och när man är vardagsstressad och typ galen av alla uppfodrande rop från barnen vore det gudomligt om det gick snabbt och enkelt. Men icke. Det kommer dessutom att ta flera år innan mina barn klarar av att göra det själv.

Ibland tänker jag att det nog var enklare förr. På den tiden då det endast fanns barnprogram på TV mellan kl. 18-19 och då inspelad Kalle Anka på VHS var höjden av helglyx... det var tider det!

Man får ta det onda med det goda

2009-03-10T17:25:00.002+01:00

Jag är skadad. Av den käraste ägodelen jag har i mitt kök dessutom. Jag blöder som en stucken gris och sitter just nu och funderar på om jag har något bättre än hushållspapper att bandagera tummen med. Absorptionsförmågan på Edet verkar vara av de sämre slaget...

Det är synd om mig. Tur att microplanegrejen är en sådan fantastisk skapelse så jag förlåter den. Man får ta det onda med det goda helt enkelt.

Swosh

2009-03-09T19:40:00.003+01:00

Helgen försvann fort. Det sa bara swosh så var det hela över. Jobb blandades med lite kompissnack, slöande och tv-tittande. Såg såklart andra chansen i melodifestivalen och tycker att det var helt rätt låtar som gick vidare. Om man bortser från internationella juryns val. För hur kan någon, helt seriöst, sjunga ett svenskt bidrag på grekiska?

Nåja. Den var den jobbhelgen. Om mindre än 2 veckor väntar en ny...

Full fart mot helgen?

2009-03-06T16:34:00.004+01:00

Varannan fredag* blir jag provocerad. Av radion. De allra flesta reklamkanalerna har nämligen pippi på att utbrista "äntligen fredag", "full fart mot helgen" eller sända nåt fånigt afterworkprogram.

För mig, som har en hel jobbhelg framför mig, är fredagen inget att jubla över. Därför blir jag på dåligt humör av käcka radiopratare som jublar och tjoar över fredagens förträfflighet.

Just nu känner jag mig allmänt less. På att arbeta konstiga tider på konstiga dagar.

* För ett halvår sedan infördes varannanhelgsarbete för alla sjuksköterskor och undersköterskor på Visby lasarett. Allt för att spara pengar åt den utarmade ekonomin...

Bakvänt

2009-03-04T17:53:00.003+01:00

Det händer mycket med vår stora tjej. Till sommaren fyller hon sex år och det börjar märkas... Hon har bland annat blivit jätteduktig på att skriva och kommer ofta hem från förskolan med en massa små lappar med text på. För det mesta är det bara bokstäver i en följd som inte bildar något begripligt, men ibland lyckas hon faktiskt formulera korrekta ord och meningar.

Den senaste tiden har hon börjat skriva baklänges. Helt obegripligt för oss vuxna men för henne är det exakt så det ska se ut. Tydligen är det typiskt för 5-6 åringar och med andra ord helt normalt men det ser ju så lustigt ut. Jag är faktiskt imponerad av hur hon lyckas...

Detta fina kort fick vi av henne på alla hjärtansdag!

(observera de små hjärtan som fungerar som prickar över i:na)

Things to do

2009-03-03T09:56:00.002+01:00

Isak verkar må bra i dag. Det blev bara tre kräkningar i går och alltihop kom på förmiddagen. Därmed kanske vi kan återgå till normala gängor i morgon? Men jag tar en timme i taget så får vi se. Men jag ljuger om jag säger att jag inte hoppas!

Ofrivillig isolering är aldrig skoj. Jag börjar redan få slut på saker att göra. Barnen har sett film, vi har suttit och knåpat med pärlplattor, vi har gjort isglass av saft och vi har spelat spel. Och klockan är bara tio. What else to do?

I går rensade jag och städade alla köksskåp, fixade hela veckans tvätt och körde skräp till återvinningscentralen. Jag är minsann högeffektiv när jag vill. Men det innebär att det inte finns mycket alls kvar att göra. Denna dag kommer att bli lång. Riktigt, riktigt lång.

Det sista jag behöver

2009-03-02T07:34:00.006+01:00

Efter ett supertidigt uppvaknande, en stressig morgon och en kylslagen bilresa in till stan är det sista jag behöver en kräkande unge. Men naturligtvis blev det så. Vi hann knappt in i Visby förrän kräkljudet och doften spred sig i bilen. Jag fick helt sonika dumpa av Stefan vid båten, ringa dagis (som dessutom öppnat extra tidigt för oss i dag...), ringa mitt eget jobb och vända bilen hemåt.

Nu väntar tre ensamma dagar med barnen. Stefan är ju i Skottland. Jag hoppas innerligt att det inte blir så mycket av detta och fram för allt att jag själv håller mig frisk. Jag kan verkligen inte bli sjuk. Inte nu. Inte ensam. Det vore definitivt det sista jag behöver.

Olivia har sådan tur att hon får jobba med prästfrun (aka Maria) i dag. Kvällen och natten var tydligen så roliga att de absolut vill umgås även i dag. Så Olivia får hänga med på äventyr i Vårdförbundsvärlden. Skönt för henne, skönt för mig och skönt för lillebror. Nu får vi en lugn förmiddag i vår ensamhet.

Män som hatar kvinnor

2009-03-01T21:17:00.003+01:00

Ja, den var bra! Riktigt, riktigt bra. Bättre än boken faktiskt.

Och om inte Noomi Rapace får en guldbagge så kommer jag att dumförklara hela juryn. Hon var helt enkelt outstanding.

Struktur

2009-03-01T09:20:00.005+01:00

Jag lever efter ett tight och välplanerat tidsschema i dag. Det är mycket som ska klaffa för att allt ska gå som jag vill. Dagen har börjat bra. Jag fick se starten av Vasaloppet och under klättringen till Smågan hann jag både äta frukost och bädda sängen.

Nu väntar ett par timmar med Vasaloppet kombinerat med packning och städning. När förste man gått i mål i Mora är det gympa för Olivia i stan, storhandel av mat för kommande vecka samtidigt som jag tänker ha lite koll på femmilen via radiosporten.

Om jag har tur hinner jag hem och se vem som tar guldet innan Olivia ska skjutsas ut till prästfamiljen i Garda där hon ska spendera natten. Under tiden borde barnvakterna till Isak anlända så att jag bara kan plocka upp Stefan och dra in till stan igen. Där blir det några timmar framför män som hatar kvinnor.

Det blir en tidig nattning i kväll. I morgonbitti åker Stefan till Skottland vilket innebär att jag ska lämna Isak på dagis redan 06.20...

Det krävs struktur för att ro både familjen och mitt sportintresse i land.

Var god, stör ej!

2009-02-27T17:11:00.007+01:00

Aaaah! Äntligen fredag!

I kväll ska jag ha en efterläntad dejt med godispåsen och Patrik 1,5.

Nåde den som vågar störa mig.

Skidor på längden och tvären

2009-02-26T09:27:00.004+01:00

Vartannat år blir det en sån här kanonvinter. När skidskytte-VM, alpina-VM och längd-VM pågår nästan samtidigt. Flera veckor där dagarna är späckade av medaljchanser, nervositet, glädje och ilska.

Jag är dessutom en sådan person som verkligen lever mig in i sporten. Mitt hjärta bankar i 180 när Helena Jonsson ska in på sista ståskjutningen eller när Anders Södergren spurtar på upploppsrakan. Jag är en typisk svensk. Jag är överlycklig när det går bra för Sverige och skitförbannad när det går dåligt.

Det enda som känns riktigt tungt en vinter som denna är att jag måste arbeta. Därmed missar jag väldigt mycket av det som sänds dagtid. Just nu är jag galet avundsjuk på alla arbetslösa, sjukskrivna och föräldralediga...

Sportlov i miniatyr

2009-02-24T16:27:00.002+01:00

I vår familj finns det än så länge ingenting som heter sportlov. Det innebär att barnen går på dagis precis som vanligt och att vi vuxna arbetar precis som vanligt. Men i dag har jag varit ledig (jobbade hela helgen) och då passade jag på att göra en sportlovsaktivitet med barnen. Så att de får känna på hur det kan vara.

Det blev pulkaåkning i den branta backen och självklart varm choklad och mackor. En försmak som gav mersmak. Nästa år ska jag vara ledig hela vecka 9. Så det så. Sen är det bara att hoppas att solen skiner lika mycket och att snön ligger lika djup på marken även 2010.

Stiltje

2009-02-23T10:47:00.000+01:00

Hjärnan är tom. Har inget att tillföra bloggvärlden just nu.

Konstiga ungar

2009-02-20T15:39:00.004+01:00

Två hemmadagar med barnen har det blivit denna vecka. Vi sett Dora på DVD några gånger, byggt ett gigantiskt zoo av duplo, pysslat till en pennmugg i form av en prinsessa, fixat ny madrass i Olivias säng, handlat godis, ätit lunch på Mc Donalds och gjort en hel del annat. Jag känner mig som värsta supermorsan. En sådan som gör allt barnen vill och som aldrig säger nej.

Eller inte.

För trots allt ovanstående blir barnen aldrig riktigt nöjda. Ger jag dem lillfingret vill de ha hela handen. Lite legobyggande på förmiddagen gör att dom tror att jag ska spendera hela eftermiddagen på knä framför dockskåpet. Och de har dessutom mage att bli arga när jag säger nej. Konstiga ungar.

Det ska faktiskt bli lite skönt att lämna över dom till Stefan i helgen. Jag ska jobba och det känns ärligt talat inte alltför dumt. ;-)

Slow progress

2009-02-19T18:04:00.003+01:00

Renoveringen av vardagsrummet går inte särskilt fort framåt. Två väggar av fyra är grundfixade vilket innebär att massor av arbete återstår. Men det kommer ju alltid saker mellan. Är det inte hissgardiner så är det sjuka barn.

Både Olivia och Isak har nämligen feber. Och då orkar varken vuxen eller liten stå ut med renovering. Så vardagsrummet får återigen stå tillbaka. Men har vi väntat i sex år kan vi nog stå ut några veckor till.

Sanningen om mig

2009-02-18T18:10:00.002+01:00

Det finns massor av utmaningar som flödar runt i bloggvärlden. Jag orkar sällan eller aldrig besvara dem. Många gånger beror det på att jag helt enkelt tycker att det är tråkigt vetande och att ni inte behöver få all tänkbar och otänkbar information om mig.

Men vissa utmaningar kan jag inte låta bli. Som den här. Sju sanningar om mig själv. Frågan är bara om jag verkligen kan vara helt ärlig? Då skulle ni nog ramla av era stolar där hemma. Så jag ger er ett mellanting. Något halvdant men ända smått intressant. Och det är ärligt kan tilläggas.

1. Jag är sinnessjukt mörkrädd. Jag tror på allvar att det bor elaka monster under sängen och i garderoben. Jag är till och med rädd för mina egna barn på natten. På morgonen, när det forfarande är mörkt ute, måste jag ha en bygglampa tänd ute på gården för att våga gå ut till bilen.

2. Under flera år hade jag en ganska allvarlig fobi för magsjuka. Jag var inte enbart rädd för att själv kräkas utan jag fick panik av att höra talas om andra som kräkts. Ni kan tänka er hur svårt det var för mig att arbeta på en infektionsavdelning? Nu är det mycket bättre med den saken men jag tycker fortfarande att det är galet jobbigt när barnen blir kräksjuka...

3. Jag är beroende av nässpray. Det har jag varit i säkert 10 år nu. Men det är inget större problem egentligen annat än att jag ständigt måste ha nezeril för att kunna sova. Näsan mår i övrigt bra.

4. Jag gillar inte att leka med mina barn. Jag är helt enkelt värdelös på att bygga lego, leka med dockor eller krypa runt på golvet och köra bilar. Det är ju bara så tråkigt.

5. Jag har väldigt svårt att sova hemifrån. Särskilt om jag har barnen med mig. Jag grips nästan av panik och tycker allting känns otroligt jobbigt.

6. Jag dricker aldrig ur ett glas helt. Det finns alltid en skvätt kvar på botten. Det tar faktiskt emot på allvar om jag någon gång medvetet försöker tömma ett glas och därför försöker jag sällan.

7. Jag har snusat sedan jag var 18 år. Under mina båda graviditeter har jag gjort uppehåll i omgångar men jag har aldrig lyckats sluta helt. Jag har snusat, gråtit och klappat bebismagen. Begäret överträffade ångesten fler gånger. Galet.

Med buller och bång

2009-02-17T21:41:00.003+01:00

Helt plötsligt har det blivit vinter på Gotland. Efter många veckor med plusgrader, regn och gröna gräsmattor känns det lite konstigt att det blivit vitt överallt. Snön kom som vanligt med buller och bång. Kylan också. Nu får vi skrapa bilrutor, skotta snö och kosta på huset lite extra pellets för uppvärmning. Bara så där helt plötsligt.

Jobbliv

2009-02-16T19:06:00.003+01:00

Jag har inte berättat särskilt mycket om det nya jobbet. Eller om facket heller för den delen. Det är ett mycket medvetet val. Det händer massor och jag skulle lätt kunna skriva flera sidor om saken. Men jag kommer att låta det professionella vara just professionellt och det privata privat. Det innebär att bloggen är lillasysteryster och ingen annan. Inte vice ordförande Alm eller den legitimerad sjuksköterskan Linda.

Jag måste dra en gräns någonstans. Jobblivet hör inte hemma här längre.

Det bidde en hissgardin

2009-02-15T10:52:00.003+01:00

Efter att ha letat överallt efter en tillräckligt bred hissgardin (som inte kostar skjortan) gav jag upp och gjorde det jag verkligen inte hade tänkt. Jag sydde en egen.

Hela gårdagen gick åt till projektet. Vardagsrummet och renoveringen fick helt enkelt vänta. En hissgardin kräver nämligen koncentration och ett enormt mått tålamod. Ett tygstycke med de mått vårt köksfönster behöver är otroligt otympligt och svårt att hantera... Ni må tro att jag rev mitt hår och slogs med knappnålar och sytråd.

Men nu är den klar. Och jag är nöjd.

Helgaktivitet

2009-02-13T17:04:00.003+01:00

Ungefär så här kommer min helg att se ut. Om jag har tur hinner vi klämma in lite pulkaåkning*, mys** och sovande*** också. Men mycket mer än så blir det inte.

* Snön har fallit oavbrutet i 1,5 dygn nu!
** Det är ju alla hjärtans dag i morgon.
*** Efter 7 dagars arbetande i sträck känns det som min kropp behöver lite vila också...

Orättvist

2009-02-10T19:52:00.002+01:00

Jag har verkligen kassa tänder. Det är ofta hål i en eller annan tand. Detta trots att jag sköter mina tänder exemplariskt. Det är tandtråd, eltandborste och extra skydd i form av flourskölj varje dag. Jag har till och med en specialutformad åtgärdsplan hos tandläkaren för att förebygga karies. Men inget hjälper.

Jag lägger ut många tusenlappar per år i tandläkarkostnader. Men det finns inte något bra högkostnadskydd för min del. Hade jag haft svaga ben och drabbats av uppprepade benbrott hade jag inte behövt betala mer än 800 kr per år för vården. Gällande tandvård är det helt andra regler som gäller. Det är först när jag betalat 18 000 kr för min tandvård som det börjar ge något form av effekt i högkostnadskyddet.

Friska tänder kräver en fet plånbok. Det är helt sjukt och galet orättvist.

Motivation

2009-02-09T20:51:00.003+01:00

Vårt vardagsrum är i akut behov av renovering. Och det är inte lite som ska göras. Det är fram för allt väggarna som kräver sitt. Flera generationer av tapeter och strukturväv innebär att det krävs ett gediget jobb för att få det hela slätt och fint.

Jag gillar inte sådant. Absolut inte. Jag har svårt för allt grundarbete. I min värld ska allt gå fort och lätt och jag vill se resultat omgående. Därför har jag verkligen gruvat inför "projekt vardagsrum". Men nu är det dags. Det finns ingen återvändo.

Som tur är har jag en man som känner mig väl. Som vet precis vad som får mig att arbeta.
En dunk vin och en splitterny mattkniv.

Nu åker tapeterna ner av bara farten!

Dagens överraskning i kylskåpet

(och jag är ledig i morgon!)

Fejka sommar

2009-02-07T18:09:00.003+01:00

Jag skulle aldrig komma på tanken att fejka sommar mitt i vintern. Men det är precis vad Stefan har gjort i dag. Han har nämligen i smyg tagit fram grillen, marinerat kött och planerat en riktig sommarmåltid. Medan jag har varit på jobbet har han gjort sitt bästa för att fuska.

Jag säger med bestämdhet att det är fel att grilla i februari. Det ger helt galna vibbar. Maten smakar gott men det är något som inte stämmer när tungan känner smak av grillat kött samtidigt som det halvsnöar utomhus.

Eller vad säger ni? Är det rätt eller fel att dra i gång grillen när snön hänger i luften?

Besiktning med anmärkning

2009-02-06T14:55:00.003+01:00

Båda barnen genomgick varsin besiktning på BVC i dag. För Olivia var det dessutom det sista besöket innan skolhälsovården tar över och det känns smått vemodigt att dagarna hos Gudrun i Roma är över för hennes del.

Det mesta var bra gällande barnen. Olivia testade synen, svarade på frågor om ditt och datt och fick den sista trippelvaccinationen. Isak berättade hur bilen låter, ställde koppen på fatet och sparkade på bollen. Grundläggande färdigheter helt enkelt.

Men. Båda två väger lite för mycket. För Isak spelar det än så länge inte så stor roll. Han är så liten att det ännu kan "klassas" som babyhull. Men Olivia är snart 6 år och alla vet ju att det aldrig är bra att vara överviktig som barn. Och Olivia har dessutom generna emot sig. Både Stefan och hans syskon var rejält stora som barn och tonåringar. Därför måste vi dra i bromsen så gott vi kan redan nu. För att ge henne en ärlig chans till en hälsosam kropp.

Fast det känns tungt. Helst av allt skulle jag vilja uppmuntra hennes ätande eftersom det är uppfriskande att se ett barn äta ordentligt. Men jag vet ju att jag gör henne en björntjänst. Hon behöver äta mindre portioner och sluta med upprepade mellanmål. Godis och sötsaker är inget problem, det äter hon bara på fredagar och det tänker jag inte ta i från henne. Motion får hon genom utelekar och gymnastik men dosen kan alltid ökas, det är relativt lätt.

Jag vet bara inte riktigt hur vi ska lyckas förmedla orsaken till det minskade ätandet utan att skada hennes kroppsuppfattning. Hur förklarar man för ett barn att det inte är okej att äta så mycket?

Alla känslor på en och samma gång

2009-02-05T20:19:00.003+01:00

Två dagar på Fårö räcker. Jag är utmattad. Full av mat, känslor och upplevelser. Ibland är det helt enkelt inte tvärlätt att vara facklig.

Ett himmelrike på jorden

2009-02-03T19:29:00.003+01:00

I morgon åker jag till Fårö. Till ett alldeles speciellt ställe. Stora Gåsemora gård är nämligen ett mindre himmelrike på jorden och där har jag förmånen att få spendera ett par dagar. Jag ska visserligen jobba en del men atmosfären där uppe gör att allt går lätt. Maten är gudomlig, boendet flott och den omgivande naturen oslagbar.

Jäklar vad jag ska njuta. Av lugnet, av utsikten och av mina styrelsepolare.

Bilder från www.gasemora.se

Lazy

2009-02-02T19:06:00.003+01:00

Orkar inte mycket. Har jobbat mycket den senaste tiden och haft väldigt få lediga dagar. Bara strödagar här och där, ingen sammanhängande ledighet alls. Och det kommer att fortsätta se ut så. Att få vara ledig två dagar på raken är en lyx som jag inte får njuta av allt för ofta.

I morgon ska jag vara ledig. Nästan i alla fall. Är det inte det ena så är det något annat. Jag är nästan som Alfons Åberg. Jag ska bara...

Jag måste helt enkelt bli bättre på att slöa. På att göra ingenting.

Njutning

2009-02-01T16:08:00.002+01:00

I går var vi lediga allihop. Det var en sån där sällsynt dag utan en massa måsten. Det var dessutom solsken och nästan vindstilla. En alldeles perfekt vinterdag på Gotland med andra ord. Vi åkte därför ut till havet vid Ygne, strosade på stenstranden och fikade mackor och varm choklad på en träbänk vid fiskebodarna. Alldeles underbart avkopplande. Det är sådana dagar som gör att man orkar med tanken på kräksjuka och annat jobbrelaterat elände.

To Georgia from Gotland

2009-01-30T19:06:00.002+01:00

Today a package from USA arrived. It contained a lot of toys and candy. It was amazing stuff and the kids are crazy with joy!! We are just amazed over the loving and caring friendship we have with our "internetfriends" in Atlanta, Georgia. I hope we get the chance to travel over there and meet them all in real life. Soon.

From all of us to all of you: A BIG THANK YOU!

Att kräkas eller inte kräkas

2009-01-28T19:55:00.003+01:00

Livet som en kliniskt arbetande sjuksköterska är fantastiskt roligt men samtidigt uttröttande. Det blir sena kvällar och tidiga morgnar i en aldrig sinande ström. Ni som arbetar inom vården på ett fast, rullande schema vet precis vad jag menar. CACA*. Forever and ever.

Just nu arbetar jag dessutom på en avdelning som är drabbad av vinterkräksjuka. Patienter och personal insjuknar en efter en. Men jag måste gå dit. Jag måste torka bajs och stå brevid dem som kräks. Risken att jag blir smittad är enorm. Men tror ni jag slipper karensdag för det? Eller att jag får betalda sjukdagar eftersom vi måste vara hemma 48 timmar efter sista symtom? Inte en chans. Det kostar att jobba inom vården. Dyra pengar plus en jäkla massa obehag.

Det känns sådär. Jag ifrågasätter mitt yrkesval titt som tätt. Just nu mer än någonsin.

Kräkas eller inte kräkas? Det är frågan.

* C= 13.30-22.00, A= 7.00-15.30

Desperate homestyling

2009-01-26T18:39:00.002+01:00

Jag vill verkligen ha en ny soffa. Vår nuvarande* har i och för sig bara hängt med i 8 år men är definitivt förbrukad. Inte för att det är något större fel på sittkomforten men tyget har gjort sitt för länge sedan. Vi har redan bytt klädsel en gång och känner att det får räcka nu. Fläckarna är många och fula, tvättmaskinen har inte en chans mot dem.

Men just nu har vi inte råd med en ny, även om vi redan har hittat precis den vi vill ha. Så i akut behov av en fräschare soffa fick jag lov att hitta en nödlösning. Tack vare Åhléns otroliga tygrea lyckades jag få tag i 6,5 meter tyg för ynka 180 kr. En alldeles lagom makeover av en sunkig soffa! I alla fall i väntan på en ny.

* IKEA såklart. Modell Göteborg

Efterlysning!

2009-01-25T22:08:00.001+01:00

Jag är i desperat behov av en hissgardin som är 180 cm bred. Jag har letat med ljus och lykta utan resultat. Nån som vet var det kan tänkas finnas?

Och, nej. Jag orkar inte sy själv.

Så kan det gå

2009-01-24T20:06:00.001+01:00

Det blir ingen helgstress. Båda barnen är sjuka och då stannar världen. Barnkalasen, storhandeln och fönstren får vänta. Inget är viktigare än att ta hand om skruttiga småbarn!

Helgstress

2009-01-24T10:16:00.003+01:00

Det är alltid så himla mycket som ska göras på helgerna! Det är barnkalas, gympa, kompismiddagar, storstäd, storhandel och en himla massa måsten. Ibland känns det som allt ska hända under två futtiga dagar. Att livet ska levas endast då.

Därför är jag faktiskt lite lättad över att arbeta just i dag. Det innebär att saker och ting måste vänta. Eller att Stefan får göra dem själv. I dag är det tydligen de nya fönstren som är i akut behov av omsorg. Lister, brädfodring och målning är vad som ska göras. Och det är jag ytterst glad över att få slippa!

Varken mer eller mindre

2009-01-22T19:12:00.003+01:00

Det har varit ett par hektiska dagar. Fönsterbyte, en sjuk gosse och massor med jobb för mig i mitt nya arbete har liksom fyllt mina vakna timmar till bredden. Roliga saker har blandats med mindre skojiga. Jobbiga uppgifter och roliga. Svart, vitt och grått. Allt på en och samma gång.

En helt vanlig vecka i en helt vanlig mammas liv. No more. No less.

Crazy girl

Småkallt

2009-01-20T10:33:00.002+01:00

Av någon konstig anledning är det väldigt kallt i huset för tillfället.... Burr!

Fönsterbyte

2009-01-19T19:22:00.003+01:00

I morgon händer det grejer här hemma. Våra gamla fönster åker ut och nya, fina, moderna och framför allt täta fönster ska in. Det kommer att bli en himla skillnad. Dels gällande uppvärmningskostnaden men även gällande snygghetsfaktorn.

Fast det blir ingen rolig morgondag. Isak är sjuk (man ska aldrig, aldrig, aldrig vara tacksam offentligt...) och därför måste vi vara hemma i morgon. Tillsammans med fönsterbytarna och kaoset de kommer att åstadkomma. Ingen önskvärd situation direkt.

Det är tomt i alla fönster i Barlingbohuset just nu

Vuxenpoäng

2009-01-18T16:13:00.002+01:00

I bland blir jag lite rädd över hur vuxna Stefan och jag har blivit. Vi beter oss ju som värsta medelåldersparet. Våra rutiner är rätt så cementerade, det är samma visa nästan varje dag. Vi är med andra ord rätt så förutsägbara. Och egentligen trivs jag bra med det. För det mesta i alla fall.

Men i dag slog vi alla rekord. Vi lagade mat för kommande vecka. Flera maträtter på en och samma gång. Vi rullade köttbullar, fixade köttfärssås och gjorde vegitarisk lasagne. Det är vuxet. Riktigt obehagligt vuxet. Det borde helt enkelt generera en hel hög med vuxenpoäng.

Som ett brev på posten

2009-01-17T09:54:00.004+01:00

Blanketten för skolval kom i går. Först trodde jag att det var ett skämt, eller att Stefan sökt någon form av komvux utbildning... För vi kan väl inte ha ett barn som ska börja i skolan?

Men jag inser att det händer saker trots att jag emotionellt motsätter mig dem. Min förstfödda ska tydligen in i skolans värld redan i höst. Det är bara att gilla läget och inse att barnen blir stora. Därför kryssar vi i det alternativ vi anser är bäst och håller tummarna för att hennes skolning de kommande 7 åren blir perfekt. Hur det blir när det är dags för högstadiet vägrar jag tänka på... den dagen den sorgen. Antagligen kommer insikten om hennes ständiga växande som ett brev på posten även då.

It´s my life

2009-01-15T19:33:00.005+01:00

Ni som känner mig skulle med stor sannolikhet säga att jag är rastlös. Att det alltid måste hända saker omkring mig och att jag har otroligt svårt att bara vara stilla. Jag kan bara hålla med. Jag är nog en väldigt orolig själ. Det är dels en kroppslig grej men även en mental åkomma. För det första har jag faktiskt svårt att vara i fysisk stillhet. Att stå i kö i affären, slappa efter maten eller bara softa i solen hör definitivt inte till några av mina favoritsysselsättningar. Jag blir less direkt. Det kryper i mig och varje cell i kroppen skriker efter rörelse.

Jag lyckas inte heller något vidare med en lugn tillvaro rent psykiskt. Jag kräver utmaningar hela tiden och det måste ständigt hända något i mitt liv. Är det inte husköp, giftemål eller husköp så är det facklig engagemang, renovering och nytt jobb. Från det ena till det andra.

Det händer titt som tätt att jag får höra att en sådan personlighet inte är "normal". Att det är skadligt i längden och att jag borde lugna ner mig. Men vem äger rätten att döma? Vem kan säga att det jag gör med mitt liv är fel?

Jag lever mitt liv. Det enda jag har. Och jag tänker göra det bästa av den tiden. Hur kan det någonsin vara fel? Eller skadligt?

Jag

Tacksam

2009-01-14T22:05:00.003+01:00

Detta borde jag inte skriva. Men nu struntar jag i allt vad vidskeplighet heter.

Jag är bara så glad och tacksam över att barnen varit friska så pass länge som de varit.

Tack vabb-guden för din godhet!

Långt borta men ändå nära

2009-01-13T18:25:00.002+01:00

Mina barn har över 100 mil till sina morföräldrar. De träffas kanske två till tre gånger per år. Med andra ord är det inte särskilt ofta de får möjlighet att ses. Farföräldrarna bor ju på ön och då blir det en helt annan sak, en mer normaliserad relation med vardagliga kontakter.

Olivia* har i alla fall utvecklat ett alldeles särskilt sätt att hålla kontakten med mormor och morfar. Hon pratar i telefon med dem i stort sett varje dag och det blir nästan en dryg halvtimme varje gång. Det är kanske inget anmärkningsvärt i sig men det som är lustigt med det hela är vad som sker under telefonsamtalet. De leker kurragömma (hon springer och gömmer sig och sedan får mormor gissa var hon är), läser sagor, leker med dockor och sjunger sånger.

Allt som Olivia gör med farmor när de ses gör hon med mormor via telefonen. Jag är faktiskt imponerad av hur hon anpassar sig efter situationen. Relationen är därmed räddad och precis lika nära som den hon har med släkten på ön.

*Isak är ännu lite för liten för att klara av längre telefonsamtal. Han pratar en kort stund och det räcker gott för honom.

My personal trainer

2009-01-12T20:13:00.004+01:00

Gymbesöket gick hur bra som helst. Inte för att jag är särskilt stark, lyfter tunga vikter eller klarar av någon längre stund på motionscykeln. Utan för att jag har världens bästa PT! Duktiga (och starka! Ni ska se henne köra bänkpress...Hon har dessutom vunnit silver i VM för livräddare, det ni!) Martina guidade, stöttade, peppade och fick mig helt enkelt att våga vistas på ett gym.

Nu ska jag bli stor och stark! Men först ska jag med all sannolikhet överleva ett par dygn med träningsvärk...

En annan värld

2009-01-11T22:00:00.003+01:00

Jag har under ganska många år varit urkass på att träna. Jobbet som sjuksköterska på en hektisk vårdavdelning har liksom varit motion nog. Orken har inte räckt till mer än så. Men jag har alltid haft dåligt samvete. Alla andra är ju så duktiga. Det är bodypump, spinning, yoga och gudvetallt.

Men nu när jag vet att det finns uppenbara problem i min rygg inser jag att det inte räcker med vardagsmotion. Det behövs muskler och styrka.

Därför börjar mitt nya liv i morgon. Jag ska gå till gymmet. Jag ska strunta i att det är en helt annan värld och att jag är klen och inte riktigt vet hur allt fungerar. Jag ska ta min kompis i handen (hon som är snäll nog att ta med mig och visa mig hur jag ska göra) och träna skiten ur mina muskler!

Kast med stort klot

2009-01-10T16:27:00.004+01:00

Vi har bowlat i dag. Det var intressant. Isak är ju en tvärhand hög och klotet blev därmed gigantiskt i hans armar. Men med skyddsräcken och hjälpande påputtningar lyckades även han få ner några käglor. Olivia är större och starkare och klarade därmed av det hela något bättre. Även om hon surade ett par gånger över att aldrig lyckas få en strike.

Hur som helst så blev det en rolig dag med barnen. Sånt som jag vill göra men som vi varit dåliga på den senaste tiden.

Vållande till annans död

2009-01-08T19:50:00.003+01:00

I går halkande en kvinna på isen utanför lasarettet och slog sig så illa att hon avled. Nu polisanmäls sjukhuset och händelsen rubriceras som vållande till annans död. Händelsen är självklart otroligt tragisk och det känns riktigt skrämmande att is kan vara så farlig...

Men det hela får mig att fundera. Vad händer om tex brevbäraren halkar på vår tomt? Eller om en inbrottstjuv halkar på yttertrappen och slår ihjäl sig? Åker vi dit för vållande till annans död då? Helt oavsiktligt visserligen men ändå...

Nu är det nog bäst att jag går ut och sandar lite. Det är sannerligen ett stort ansvar att äga en fastighet.

Meningsfull vardag

2009-01-07T19:33:00.002+01:00

Jag har precis börjat på mitt nya jobb. Än så länge är vi på planeringsstadiet och har inte kommit i gång med den riktiga verksamheten men snart så... Det kommer hur som helst att innebära att jag återgår till mer oregelbundna arbetstider som även innefattar sena kvällar och helger.

Det gör att varje ledig kväll hemma med familjen är guld värd och det gäller därmed att göra det bästa av tiden. Något meningsfullt. Något mer än bara matlagning, Bolibompa och läggning. Vad det kan tänkas innebära rent konkret vet jag inte och jag vet inte heller hur det ska hinnas med.

Jag vet bara att jag vill ha en meningsfull vardag med min familj. Hur gör ni? Vad är meningsfullt för er?

Santa is dead

2009-01-06T19:19:00.006+01:00

Jag fick en intressant julklapp på jobbets julfest. En chokladtomte med världens sexigaste överkropp. Vi snackar muskler. Glänsande, mumsiga magrutor och bröstmuskler man bara vill sätta tänderna i. Bokstavligen.

Nu är han död. Mosad och uppäten. Jag måste erkänna att jag fick en liten tår i ögat när bröstkorgen sprack upp i flera delar. Det är synd att något så vackert måste förgås. Men han smakade gudomligt. Vacker för ögat och himmelsk för gommen.

Utomhus

2009-01-06T10:51:00.002+01:00

Jag är nog ingen riktig norrlänning. För det första så fryser jag jämt och är otroligt dåligt på att klä mig rätt (ev. kan dessa två saker ha ett samband. Men jag är osäker). För det andra ogillar jag snö och för det tredje så tycker jag det är rätt trist att vara utomhus.

Men nu har vintern anlänt till Gotland på riktigt. All snö gör barnen som tokiga och de vill inget annat än att vara ute. Och jag har liksom inget val. För vilken sorts mamma är man egentligen om man tvingar barnen att stanna inne i värmen och mysa i soffan? Klart ungarna ska få bygga snögubbar, göra snöänglar och åka pulka. Det händer ju inte så ofta i deras liv.

Därför tar vi med barnen och hälsar på faster i Klintehamn i dag. Där finns jämngamla kusiner och en farmor som jag innerligt hoppas vill busa runt med barnbarnen i snön... Då slipper ju jag :-)

Ovanligt

2009-01-05T13:36:00.001+01:00

Ännu en dag med 15 minusgrader.

Jag tror jag fryser ihjäl.

Januarikänsla

2009-01-04T19:09:00.002+01:00

I dag har det varit kallt. Med gotländska mått mätt alltså. -15 grader var det när jag gick upp vid nio i morse. Det har dessutom kommit ungefär en decimeter snö det senaste dygnet så nu är det minsann vinter även här! Och denna gång är det olidligt vackert. Vindstilla, kallt, snö och solsken. Det känns att det är januari.

Utsikt från vår trädgård

Jag ids inte

2009-01-03T19:48:00.002+01:00

Många frågar mig om jag avlagt något nyårslöfte. Typ att sluta snusa, börja motionera eller nåt annat som jag verkligen borde göra. Men jag vägrar. Det vore kanske en bra idé men eftersom jag är världens sämsta på att ha karaktär gällande dylika saker så vore det dödsdömt att lova något. Kanske slutar jag snusa under 2009 och kanske blir 2009 året då jag skaffar mig ordentliga och hälsosamma motionsvanor men det kommer aldrig att ske med automatik bara för att jag passerat tolvslaget en kall nyårsnatt.

Det kommer helt klart att krävas mer än ett futtigt nyårslöfte för att ändra på mig. Det är ju som bekant svårt att lära gamla hundar att sitta.

Hur är det med er och nyårslöften?

Gott nytt!

2009-01-01T11:53:00.002+01:00

Jag hade en rätt så trevlig nyårsafton. Dagen på jobbet rent ut sagt hemsk men kvällen blev desto bättre. Vi firade tillsammans med familjen Hult. Åt god mat, spelade spel, sköt raketer och drack rosa champagne vid 12-slaget. Det blev en lugn kväll med tanke på att både Jenny och jag ska infinna oss på infektionsavdelningen kl.13.30 i eftermiddag. Och dit kommer man inte med en baksmälla.

Gott nytt år allesammans!

The real shit

2008-12-30T19:38:00.002+01:00

Det var ett halvår sedan sist. I morgon är det dags igen.

Min sista dag som anställd* på infektionsklinken ska jag spendera just där. Dela mediciner, springa benen ur led och antagligen torka lite bajs.

Det är ju också ett sätt att fira nyår. The real shit liksom.

* Från och med 090101 är jag anställd i en annan verksamhet. Den 7 januari påbörjar jag mitt nya jobb på riktigt.

Hemåt

2008-12-28T11:45:00.002+01:00

I dag lämnar vi Sorsele. Det blir en hotellnatt i Stockholm innan vi i morgon tar båten hem till Gotland.

Det känns inte vidare roligt. Jobbet väntar och vardagslunken likaså.

Nu är glada julen slut

2008-12-26T13:58:00.003+01:00

Nu är julen slut. Även om det är ytterligare en sån där juldag i dag så anser jag att den inte riktigt räknas. Annandagar är bara en markering att högtider är till ända. Det är lika märkligt varje år, att julen tar slut så fort. Allt byggs upp under så lång tid för sedan att vara över på några futtiga dagar.

Vi hade i alla fall en härligt traditionell julafton med mat i överflöd, glada barn och en snäll tomte. Mycket släkt, mycket paket och mycket värme!

I går var Stefan och jag ute på dans här i Sorsele. Det är sånt som inte händer alltför ofta. Men juldagen är en sån där dag då alla hemvändare går ut och träffas och det var faktiskt fantastiskt roligt! Att träffa så många som jag inte sett på så länge är mäktigt.

I kväll blir det julfika hos min moster. Sen är julen definitivt över för denna gång.

Isak och tomten

Knappast en dag som alla andra

2008-12-24T09:22:00.002+01:00

Barnen vaknade redan kl.05 i morse. Jag försökte övertyga dem om att det fortfarande var natt men det var liksom dömt att misslyckas... Tomma grötskålar på trappen (som tomten ätit upp) och paket i julstrumporna lockade såklart mer än en varm och skön säng.

Om en stund (när det ljusnat ordentligt) ska vi ut och åka skoter. En sväng med snowracern lär det väl också bli. Sen kommer tjocka släkten och då blir det en klassisk jul med Kalle Anka och julbord. Jag har hört ryktas att tomten dyker upp någonstans vid 17.30. Det blir en lång väntan...

God Jul!

Irl

2008-12-23T15:15:00.002+01:00

Jag håller kontakten med många av mina gamla barndomsvänner genom internet. Det är mail, bloggar och fram för allt facebook som gör att kommunikationen kan upprätthållas trots många mils avstånd. Men trots detta så är det otroligt roligt att träffa alla på riktigt, i verkliga livet.

I dag bjöd Camilla på en god lunch där många av oss samlades. Vissa av vännerna har jag inte sett på tiotals år! Väldigt skoj. Det är sådana möten som gör hemresorna till Sorsele ännu bättre.

Tack snälla Camilla för maten och umgänget, vi ses på torsdag! :-)

Drömlik tillvaro

2008-12-22T14:13:00.003+01:00

Barnen har ingen anledning att klaga på vistelsen hos mormor och morfar. Det händer saker hela tiden och jag tror ingen av dem upplevt en tråkig sekund sedan vi kom. Mormor spelar spel, leker kurragömma och läser sagor. Morfar busar, kör skoter med dem och tar dem ut och pimpelfiskar. De har dessutom fått baka flera sorters kakor och varje kväll badar de en lång stund i bubbelbadkaret. Snowracern går varm i snön och lillvovven får massor med kramar och bus. Barnen har helt enkelt en drömlik tillvaro just nu! (och vi vuxna klagar inte heller...)

Det kommer att bli en jobbig omställning när vi ska hem...

Pimpelfiske på Vindelälven

Hur man gör ett pepparkakshus

2008-12-21T18:45:00.003+01:00

1. Knåda pepparkaksdegen

2. Gör husmallar i papper och skär ut i tunnkavlad deg

3. Sätt ihop huskroppen med lim i form av smält socker

4. Dekorera huset med kristyr och nonstop

5. Pynta med jultomtar och bomull. Sikta florsocker över alltihop.

FÄRDIGT!

(att det hela tog 5 timmar och att du brände sönder både fingrar och ugn samt limmande ihop hela skiten med superlim behöver du aldrig berätta för någon. Det skulle i alla fall aldrig jag göra)

Klimatförändring

2008-12-21T11:11:00.002+01:00

Det är märkligt att komma från gröna gräsmattor och plusgrader till ett svinkallt vinterlandskap. Jag var liksom inte beredd på skillnanden även om jag i högsta grad är medveten om att den existerar. Men jag glömmer bort hur kallt det kan vara här i norrlands inland... Shit alltså. -20 grader är ändå inget märkvärdigt med Sorselemått mätt men eftersom jag tydligen aklimatiserat mig på Gotland så känns det som att vistas i en frysbox.

Kallt!

Spännande grejer

2008-12-20T09:40:00.002+01:00

Vi är på Arlanda. Isak är exalterad och speedad som sjutton. Plan, mamma! Titta plan! Det finns flyplan överallt såklart och för honom är det som att vara i paradiset. Vi har ytterligare 1 timmes väntan kvar innan vi lyfter så jag tror han hinner se sig less...

Olivia är mer förväntansfull inför att få träffa mormor och morfar. För henne är väntan plågsam och hon vill inget annat än att komma fram. Jag är benägen att hålla med henne.

To do

2008-12-19T08:55:00.003+01:00

Hmm... inser precis att jag* har typ 5 timmar på mig att hinna packa färdigt, städa i ordning lite i huset, ta ut sopor, vattna blommor, klä på barnen, packa ihop kattens grejer, åka till Klintehamn och lämna av katten hos svägerskan, laga lunch, tömma diskmaskinen, packa in allt i bilen och åka till båten.

Nemas problemas.

*Stefan jobbar

Ungefär som tetris

2008-12-18T07:47:00.005+01:00

Det är rätt så mycket grejer en familj på fyra behöver ta med sig för en veckas bortavaro. Alla kläder tar ju en hel del plats och med tanke på den riktiga vintern där uppe så behövs det massor av ytterkläder. Lägg sedan till lite leksaker*, böcker*, toalettsaker, dator** och sådant så fattar ni nog att väskorna är många och tunga.

Men det stannar ju inte riktigt där. Alla julklappar måste också packas. Och det är sannerligen ett mindre äventyr. Att få hårda paket att samsas om utrymme är inte det enklaste. Det är tur att jag är en fena på tetris. Mitt mål är att vi inte ska ta med mer än 3 väskor. Och räcker inte tetriskunskaper hela vägen så blir det vilja, våld och vaselin.

*Behövs för att roa barnen på båtresan och på hotellet i Stockholm.

**Det är tur att den i alla fall är väldigt liten!

Status

2008-12-16T15:52:00.009+01:00

Isak är frisk. I morgon blir det dagis och jobb. Tur är väl det med tanke på den stundande julledigheten. Vi behöver allihop jobba ikapp och få koll på tillvaron.

Live från Barlingbo

2008-12-15T12:10:00.004+01:00

O: kom Isak så leker vi katter!
I: otej (=okej)
O: ställ dig på alla fyra och kryp. Sen måste du jama också.
I: otej

Barnen kryper i väg över golvet och båda jamar. Sixten, som ju är en riktig katt, följer efter.

O: men, Sixten! Du ska inte vara någon katt.

Ibland är det inte lätt att vara husdjur i familjen Alm.

Läglig olägenhet

2008-12-15T08:03:00.002+01:00

Morgonen började precis som vanligt. Ända till Isak kaskadkräktes över hela köksgolvet vill säga. Därefter är ingenting sig likt. Plötsligt är min stora undrar-om-han-kräks-snart-radar påslagen och minsta lilla pip från gossen får mig att rusa efter kräkpåsen. Jag blir som en vandrande sensor, redo att fånga upp minsta lilla droppe maginnehåll.

Vi får väl se var detta tar vägen. Mest troligt är det väl en hederlig magsjuka, fler på dagis är tydligen drabbade. Jag är i alla fall glad att det sker nu eftersom det borde betyda att vi hinner bli friska innan fredag då vi reser till Sorsele. Så man kan ju säga att det hela kom lägligt. Hur nu en magsjuka någonsin kan vara läglig?

13 december

2008-12-13T19:07:00.002+01:00

Vi har firat lucia för fulla muggar i dag. Först blev jag väckt i morse av det finaste luciatåget i hela världen! Olivia och Isak kom in och sjöng för mig i full mundering. En syn som vilken mamma som helst smälter inför!

Senare på eftermiddagen firade vi lucia tillsammans med barnens dagis. Vi träffades allihop på PayEx, med fikakorgar och luciaklädda barn. Förskolepersonalen höll sedan i det vackraste och mest stämningsfulla luciatåg vi någonsin sett. Det var faktiskt helt otroligt! Till och med de mista 1-åringarna sjöng för fulla halsar.

Stefan och minitomten Isak

Luciaflickan Olivia

Kattskrälle

2008-12-12T08:01:00.003+01:00

Jag är ganska ofta irriterad på katten och den senaste tiden har det varit rätt så mycket av den varan. Han bajsar i duschen, kissar i barnens sängar och skvätter torrfoder över hela köket. Det är med andra ord jobbigare att städa efter Sixten än barnen! Nog för att han jagar möss och är en "duktig" katt på det viset men det räcker inte. Med tanke på att han äter mössen och skiter ut dem halvsmälta så är det ytterst magstarkt för en människa med musfobi som jag att tvingas uppleva sådant. Det har funnits dagar så jag varit väldigt nära att kasta ut katten för gott...

Vi tror att hans märkliga beteende beror på könsmognad (bortsett från musätandet då, det ska väl bara vara så). Han markerar helt enkelt sitt revir. Men det hjälper inte med alla förklaringar i världen när sängkläderna måste bytas för andra gången samma dag. Eller när duschen blir nersölad med kattbajs 10 minuter efter storstädningen.

I dag ska han i alla fall bli kastrerad. I samma veva blir det också vaccination och Id-märkning. Allt för den nätta summan av 880 kr... God Jul kattskrälle. Eller nåt.

Ibland tycker jag att han är väldigt söt... och jag oroar mig när han inte kommer in på kvällarna. Men säg det inte till någon.

Rätt medicin

2008-12-10T15:09:00.003+01:00

Ni vet ju att jag haft stressigt på jobbet en längre tid. Att det varit extremt vissa stunder och att jag haft svårt att få dygnets timmar att räcka till. Men det har ju fungerat ändå och jag har faktiskt mått rätt så bra hela tiden.

Nu har det lugnat ner sig betydligt. Äntligen finns det tid att arbeta i rätt takt och med rätt saker. Jag kan gå hem i vettig tid och kan till och med vara ledig när jag ska vara ledig.

Självklart kommer den kroppsliga reaktionen nu. Hjärtat slår i otakt och tröttheten är överväldigande. Jag är ett klassiskt exempel. Men jag har ändå besökt läkaren, tagit EKG och prover. Bara för att utesluta något sjukligt, är det stressrelaterat så vet jag ju vad jag ska göra.

Jag ska åka hem till norrland över jul. Då kommer hjärtat att börja slå i rätt takt.

Samma visa varje år

2008-12-08T20:36:00.002+01:00

Varje år händer samma sak. Barnen enas i någon form av kollektiv anti-kamera-union så fort det närmar sig julfotografering. Efter sjuttiotusen bilder finns det kanske en eller två som duger. Inga toppbilder med tindrande barnögon direkt. Man får helt enkelt vara glad om båda två tittar åt samma håll.

Ett stort frågetecken

2008-12-07T18:27:00.003+01:00

Det finns många saker i världen som jag inte förstår. Många av dessa passerar dock relativt obemärkt genom min hjärna. Men det finns en grej som jag verkligen inte fattar och som nästan lämnar mig sömnlös om nätterna. Det är ju bara så konstigt...

Vid ett flertal tillfällen har jag noterat att stora, ofta animerade, filmer via reklam annonserar "endast på bio". För mig betyder det, precis som det låter, att filmen bara kommer att visas på bio och således inte släppas på hyrfilm eller DVD.

Men trots den gigantiska annonseringen hittar jag mycket riktigt filmerna både i hyr- och köpformat efter ett tag. Nu senast är det Madagaskar 2 som på samtliga Happy Meal kartonger säger "endast på bio". Jag sätter 1000 spänn på att den finns att hyra om ett par månader. Någon som sätter emot?

Eller är det möjligvis någon som kan säga mig vad orden "endast på bio" betyder eftersom det bevisligen inte betyder att filmen endast visas på bio? Vad är syftet egentligen?

Varför?

Grön jul

2008-12-05T13:11:00.003+01:00

Trots att jag bott på Gotland i sju år kan jag inte vänja mig vid de gröna jularna. Åsynen av julpyntande trädgårdar utan snö är konstig. En adventsgran på en grön gräsmatta ser märklig ut. En lysande plasttomte på barmark ser malplacerad ut. Ljusslingorna i träden lyser inte riktigt lika vackert utan den omkringliggande snön och julmusiken låter fel när den akompanjeras av regnsmatter mot fönstren.

Men problemet med Gotland är att om det väl börjar snöa så kan det inte ske med måtta. Jag vill visserligen ha snö men inte flera meter på en gång och helst inte i kombination med orkanvindar. Ge mig ett stilla snöfall så är jag nöjd.

Barndag

2008-12-04T08:26:00.002+01:00

Idag är jag hemma med barnen. Förkylningar härjar. Hoppas att de gör bort alla sjukdomar redan nu så att vi kan fira en frisk och kry jul!

I dag ska vi julpyssla. Och mysa. Ibland kommer vabbandet som en skänk från ovan! Tack Sverige för att vi har den enorma förmånen att kunna vara hemma med våra sjuka barn.

Vem törs?

2008-12-03T11:45:00.003+01:00

Vågar ni anta utmaningen?

Själv väljer jag att avstå eftersom jag anser att det räcker med att en familjemedlem har visat sina underkläder på internet...

Isakisiska

2008-12-02T16:58:00.002+01:00

Isak har tidigare varit en ytterst fåordig liten man. Han har däremot alltid varit en hejare på att göra sig förstådd genom gester och ett påhittat teckenspråk. Det har med andra ord varit rätt så enkelt för både dagis och oss här hemma att fatta vad han vill.

Nu har han i alla fall börjat PRATA och det finns det liksom ingen hejd på allt han vill berätta. Nya ord bubblar ur honom varje dag och treordsmeningar producerar han på löpande band.

Men.

Nu förstår vi inte ens hälften av vad han vill säga. Orden kommer ofta utan direkt sammanhang och det är inte heller rena ord han säger. Många gånger får vi gissa oss till vad han vill ha sagt och andra gånger svarar vi bara "okej", "jadå" eller "säger du det". Men det genomskådar den sluge lille pojken direkt. Han fattar när vi inte är med på tåget och då upprepar han sina ord om och om igen... ända tills vi på riktigt har förstått andemeningen med hans prat.

Det kan stundtals vara lätt irriterande när man befinner sig i en stressig situation. Men då gäller det att ta djupa andetag och ta sig tid. För språkutvecklingen ska såklart uppmuntras. Men det är inte alltid så lätt... sannerligen inte. Pojken har ju för katten uppfunnit ett eget språk. Och hur lätt är det att lära sig nya språk när man är över 30 år!? ;-)

Isakisiskans grundare

Kalsonger

2008-11-30T18:16:00.003+01:00

Om ni är intresserade av hur min äkta hälft ser ut under byxorna så kan ni kolla här. En hel arbetsveckas uppställning av kalsonger. Och om ni ändå är inne och kikar så måste ni rösta. Han vill veta vilka som är snyggast. Jag vet vad jag tycker men det räcker tydligen inte... ;-)

Inte så pjåkigt

2008-11-30T15:49:00.002+01:00

Det känns märkligt att det redan är första advent. Tiden har gått så ofantligt fort sedan i somras och jag har på nåt sätt "tappat bort" både september och oktober. I morgon är vi inne i december liksom! Men det är som vanligt bara att gilla läget. Snart är det jul och vad kan man annat göra än att anpassa sig?

Så nu är huset adventspyntat och jag må ju säga att det är rätt så trevligt. Den röda julfärgen passar hemma hos oss och all fönsterbelysning gör att kvällen inte känns riktigt lika mörk.

Nu ska jag vila

2008-11-28T16:47:00.002+01:00

Två fullspäckade kongressdagar blev det. Vansinnigt tröttsamt men otroligt givande. Nu ska jag vila hela helgen... Sömnschemat är ur balans och hjärnan överhettad.

Det enda jag ska göra denna helg är att baka pepparkakor och adventspynta. Och sova.

Kongress

2008-11-25T08:54:00.002+01:00

I eftermiddag åker jag till Nynäshamn för att kongressa med Vårdförbundet. Två dagar i en vacker miljö med intressanta ämnen att debattera känns helt rätt. Att dessutom få husera i ett alldeles eget hotellrum är höjden av all lyx i världen, i alla fall om man är en trött småbarnsmamma som jag.

Nu säger jag adios till snökaoset i Barlingbo och hoppas att snömassorna krympt innan jag kommer hem.

Situation Barlingbo

2008-11-24T17:54:00.001+01:00

Det har verkligen kommit skrattretande mycket snö det senaste dygnet. Här nedan ser ni min stackars bil. Då ska ni veta att jag skottade hela gårdsplanen i går kväll och sopade bilen ren. Om ni har riktigt bra ögon kan ni även se den superhöga plogkanten bakom bilen. Den når mig till bröstkorgen...

På jobbet

2008-11-24T15:07:00.002+01:00

Utsikten från mitt fönster på kontoret. När jag kommer hem ska jag försöka fotografera snöeländet på vår gård... Snövallarna nådde mig till midjan i morse. Stefan fick skotta en bra stund innan vi fick fram bilen. Stormbyar tillsammans med snöfall är ingen bra kombination när man bor i ett öppet landskap. Det är typ kaos i Barlingbo.

Oväder

2008-11-23T18:29:00.002+01:00

Shit vad det snöar och blåser ute! Om vägen inte blir snöröjd innan morgonen finns det inte en chans i världen att vi tar oss in till våra respektive jobb. Det hade varit lite spännande. Onödigt men ändå intressant. Ledig på grund av snö. Sånt händer nog bara i södra Sverige.

Sånt där vitt

2008-11-22T18:42:00.002+01:00

Vi är inte direkt vana med snö här på Gotland. Barnens pulka ligger oftast oanvänd i ladugården och vi äger inte ens någon riktigt snöskyffel. Det är tur att det är lag på vinterdäck annars hade vi troligtvis inte ens brytt oss om att byta. Med andra ord är vi sällan rustade för vinter och varje år kommer årets första snöfall som en chock.

I morse vaknade vi i alla fall till ett vitt landskap och minusgrader på termometern. Inom loppet av några timmar hade Stefan fixat vinterdäck på bilen, overaller på barnen och pelletsuppvärmning till huset. Därmed är vi åter vinterfärdiga. I sista sekund som vanligt.

Och i morgon har säkert snön smält bort.

For Yvonne and Carmen!

2008-11-21T15:20:00.002+01:00

I dont know how to say thank you... The things you give us are amazing and we are speachless for the generosity you show all the time! I feel bad that we havent been able to do the same for you. But I promise that Santa will bring something from Sweden to you all. You just have to be patient :-)

The kids (and that includes Stefan and myself) adore all the toys. Especially Isak! When he saw the telephone he kissed the package. Olivia has put all the glowing stars in her bedroom ceiling. Now you´re a part of her bedtime ritual! We are amazed over all the nice things that are coming from the big country in the west!

So. Just for you: THANK YOU!!

Julkalender

2008-11-20T09:44:00.002+01:00

Jag försöker fixa smågrejer till barnens paketkalendrar. Det är sannerligen inte lätt och inte heller särskilt billigt för den delen... Just nu har jag svårt att förstå varför jag ens började med detta otyg. Men Olivia tror att hon ska få en sådan och som förälder har jag otroligt svårt att motså barnens förväntan inför julen. Därför blir det naturligtvis precis som hon vill.

Nu är dessutom Isak så pass stor att han vill ha samma sak som hon. Det innebär att jag måste fixa 48 paket! Min fantasi tryter och plånboken är tunn. Kan ni hjälpa mig att komma på bra och billiga smågrejer så är jag otroligt tacksam.

Brainstorm tack!

Same but different

2008-11-18T18:30:00.002+01:00

Jag har färgat håret. Precis som du ville syrran!

Invaderad

2008-11-17T16:01:00.004+01:00

Det är sinnessjukt mycket möss för tillfället. De verkar dessutom vara ÖVERALLT och jag får snart panik på riktigt. Sixten jagar så gott han kan men inte ens en katt kan utrota ett megabestånd av möss...

Igår fastnade en mus i en fälla och den skulle Stefan såklart visa för Sixten. Självklart är katten snabbare än Stefan och snabbt hade han övertagit muskroppen från Stefans hand. Därefter följde det mest äckliga jag varit med om i mitt liv*, nämligen synen och framför allt ljudet av Sixten när han äter upp musen med hull och hår. Från och med nu äcklas jag av kattskrället och jag vill aldrig mer gosa med honom. FY vad vidrig han är.

Dessutom fångades ytterligare TRE möss i fällan under diskbänken under kvällen och natten. Det tar aldrig slut. Jag är redo för hispan.

* och då har jag varit med om en hel del obehagliga saker i mitt jobb som sjuksköterska...

Idol på riktigt

2008-11-16T17:52:00.002+01:00

I fredags var vi som sagt på inspelningen av Idol. Det var sannerligen en intressant och rolig upplevelse! Det är skoj att se hur en sådan jätteproduktion går till och nu har jag dessutom fått svar på de frågor jag haft varje fredagkväll... Vad gör publiken under reklamen och vad händer under den 1,5 timme långa pausen mellan show och reslutat? Svaret är ingenting. Det innebär alltså att det inte händer något. Ingen underhållning som ni andra missar med andra ord.

Några saker har jag vill poängtera efter att ha sett Idol live:

1. Johan är extremt liten och har otroligt dålig scennärvaro (men i TV gör han sig bättre).
2. Robin Eriksson är betydligt bättre live. Hans röst är fantastisk!
3. Studion är liten. Mycket mindre än vad jag trodde.
4. Småtjejerna skriker EXTREMT högt så fort Johan visar sig... En tjej blev dessutom så fruktansvärt upprörd när Johan "hängde löst" att studiofolket blev tvugna att gå fram och prata med henne.
5. Peter Jidhe tror han är större än alla andra.

Tack snälla fina storasyster för att du fixade allt detta åt mig! Jag är grymt tacksam!

Robin sjunger "end of the road"

Jag framför Idol-scenen

Kvällens bästa! Kevin och Anna.

Johan och Robin

I storstan

2008-11-15T19:50:00.002+01:00

Jag är i Stockholm på en födelsedagsweekend tillsammans med syrran. Vi bor på fint hotell, shoppar upp alla våra pengar och umgås allt vad vi hinner. Hon bjuder på hotellvistelsen och igår fick jag en riktig överraskning; en helkväll på den riktiga Idolinspelningen! Snacka om att hon känner mig och vet vad jag tycker är kul.

Jag återkommer med bilder och utförligare rapport om min Idolkväll i morgon när jag kommit hem.

Modiga Linda!

2008-11-13T12:52:00.002+01:00

Sixten tog en mus i går. Och jag filmade det hela!

Här snackar vi stora elefantsteg i utvecklingen. Snart är jag nog inte rädd längre.

Eller inte.

Kolla här så får ni se min heroiska filminsats.

Ja!

2008-11-12T18:35:00.002+01:00

Jag fick jobbet jag sökte förra veckan! Av 19 sökande (ungefär) blev jag en av de fem sjuksköterskor som får chansen att utveckla Visby lasaretts nya resursteam. Vi kommer att starta upp i januari 2009 och tanken är att vi ska vara professionella "inhoppare" på de vårdavdelningar där det tillfälligt saknas sjuksköterskor. Exakt hur det kommer att organiseras är inte riktigt klart men tanken är att vi kommer att få vara delaktiga i den processen.

Jag är väldigt glad. Detta är precis vad jag behöver! Nu ska jag bara förhandla min lön och mina övriga villkor. Det blir spännande...